Som huvudregel behöver du inte be om lov för att ta ett extrajobb. Din arbetsgivare får inte förbjuda dig att ha en anställning hos en annan arbetsgivare, och får inte heller behandla dig sämre för att du har det. Lagen om anställningsskydd ger arbetsgivaren rätt att säga nej i tre fall: när extrajobbet hindrar dig i arbetet, när det konkurrerar med verksamheten på ett sätt som kan orsaka skada eller när det på något annat sätt kan skada verksamheten. Är du anställd i staten, en kommun eller en region gäller dessutom ett krav på opartiskhet.
Får jag ta ett extrajobb utan att fråga min chef?
Ja, som huvudregel. Regeln står i lagen om anställningsskydd och gäller både i privat och i offentlig sektor. Den gäller när extrajobbet är en anställning hos en annan arbetsgivare, inte när du driver eget företag eller tar uppdrag. Då hindrar lagen inte arbetsgivaren från att säga nej.
Läs ändå ditt anställningsavtal och det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen innan du tackar ja. Ett kollektivavtal som en central facklig organisation har slutit eller godkänt får avvika från regeln. Avtalet måste ändå respektera det skydd som EU:s direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor ger. Vad du bör titta efter i avtalet står i vår genomgång av anställningsavtalets sju punkter.
När kan arbetsgivaren stoppa extrajobbet?
Är extrajobbet en anställning får arbetsgivaren inte förbjuda det i andra fall än de tre i ingressen, om inte ett centralt kollektivavtal eller kravet på opartiskhet i offentlig sektor säger något annat. Så gäller reglerna i olika situationer:
| Din situation | Vad som gäller |
|---|---|
| Privat arbetsgivare, extrajobbet ligger i en annan bransch | Arbetsgivaren får inte förbjuda det, så länge det inte hindrar dig i arbetet eller på något annat sätt kan skada verksamheten. |
| Extrajobbet hindrar dig i ditt ordinarie arbete | Arbetsgivaren får förbjuda det. |
| Extrajobbet konkurrerar med arbetsgivaren på ett sätt som kan orsaka skada | Arbetsgivaren får förbjuda det. |
| Extrajobbet kan på något annat sätt skada arbetsgivarens verksamhet | Arbetsgivaren får förbjuda det. |
| Anställd i staten, en kommun eller en region | Samma regler, och dessutom får extrajobbet inte rubba förtroendet för din opartiskhet eller skada myndighetens anseende. |
| Kollektivavtalet har egna regler om bisysslor | Ett kollektivavtal som en central arbetstagarorganisation har slutit eller godkänt kan gälla före lagen, så länge det respekterar EU-direktivets skydd. |
Vad gäller om jag är anställd i staten, en kommun eller en region?
Då prövar arbetsgivaren också om extrajobbet, en så kallad bisyssla, är förenligt med ditt uppdrag som offentligt anställd. Du får inte ha en anställning, ett uppdrag eller en verksamhet som kan rubba förtroendet för din opartiskhet i arbetet eller skada myndighetens anseende. Regeln gäller i staten och även hos kommuner, regioner och kommunalförbund.
Så går arbetsgivarens prövning till:
- Arbetsgivaren ska informera de anställda om vilka slags bisysslor som kan vara otillåtna.
- Du ska lämna de uppgifter arbetsgivaren ber om för att kunna bedöma dina bisysslor.
- Bedömer arbetsgivaren att bisysslan inte är förenlig med kravet på opartiskhet ska arbetsgivaren besluta att du ska sluta med bisysslan eller låta bli att ta den. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.
Om ett extrajobb kan rubba förtroendet för din opartiskhet beror på vad du arbetar med i ditt ordinarie jobb. Handlägger du till exempel ärenden om personlig assistans kan ett extrajobb i ett assistansbolag väcka frågan om opartiskhet, och då gör arbetsgivaren bedömningen.
Vilken skatt dras på extrajobbet?
Den arbetsgivare som betalar den högsta inkomsten är huvudutbetalare och ska dra skatt enligt skattetabell. De andra ska dra 30 procent. Med två arbetsgivare kan skatteavdraget sammanlagt bli för lågt, och då får du kvarskatt i deklarationen. Du kan undvika det genom att be någon av arbetsgivarna att dra mer skatt.
I vilka yrken finns flest extrajobb?
Bland annonserna på Platsannonser.se finns flest extrajobb inom lager och terminal, butiksförsäljning av dagligvaror och personlig assistans. Den 10 november 2026 var 799 av sajtens 42 327 aktiva annonser uttryckligen extrajobb. Av dem gällde 163 lager- och terminalpersonal, 76 butikssäljare inom dagligvaror och 69 personliga assistenter.
Två av tre, 532 annonser, var behovsanställningar, alltså anställningar där du arbetar när arbetsgivaren ringer in dig. Hur en behovsanställning skiljer sig från ett vikariat står i genomgången av anställningsformerna i annonserna. Tar du i stället egna uppdrag skyddar lagen dig inte, och arbetsgivaren kan då säga nej även i andra fall än de tre. Hur du hittar uppdrag står i guiden om frilansuppdrag.
Vad händer om någon bryter mot reglerna?
Är du statligt anställd och åsidosätter dina skyldigheter i anställningen, till exempel genom att behålla en bisyssla som arbetsgivaren har beslutat att du ska sluta med, kan du få en disciplinpåföljd. Påföljden är varning eller löneavdrag.
Förbjuder arbetsgivaren en anställning hos en annan arbetsgivare utan att något av de tre fallen gäller, och utan stöd i ett centralt kollektivavtal eller i kravet på opartiskhet, bryter arbetsgivaren mot lagen om anställningsskydd. Arbetsgivaren kan då bli skyldig att betala skadestånd för både förlust och kränkning. Är du med i ett fackförbund kan du vända dig dit för att få förbudet prövat.
Senast faktagranskad: 10 november 2026
